Tid

Jag vet inte varför men helt plötsligt är jag så himla medveten om att tid är något flycktigt och den passerar oss snabbare än vi tror. Kanske var det mormors bröllopsfoto. Kanske var det att himlen alltid är så oändligt stor över fälten här på hlavmolniga dagar. Kanske är det bara en pretantiös menlös insikt; men inget är varaktigt.

Jag räknar inte med att träffa alla mina vänner i höst.

Man kan bara hoppas att man tagit vara på den tid som gott.