tisdag 30 juni 2009

ÄNNU MER VÄDER ah mah gawd det är som ..aftonbladet sidan 3? Näe fan jag har inga metaforer

Men förihelvete jävla sommarsverige SKÄRP DIG! Detta är norden, där outhärdlig hetta är mellan 24 och 26 plusgrader och badväder är allt över 19 celsius. Det är inte okey att vi är inne på andra veckan med 32 grader i solen och 27 i skuggan, speciellt inte som jag jobbar om morgnarna. Och jag klagar ine ENBART för att jag är svensk och det är någon form av nationell fritidssysselsättning, jag klagar för att jag hatar värme! Hade jag inte trivts med att ha tights och långärmat på mig på högsommaren hade jag väl flyttat längre ned i Europa vid det här laget! Nu är varje morgon en kamp mot garderoben, för jag behöver kläder jag kan jobba i men som inte får mig att se ut som häxan i Oz's hädangångelse (för de utan referenser från nittonhundrafyrtiotalets (1939 för att vara petig) musikaler kan jag påpeka att hon smälte ihop i en grön pöl. Som sett på youtube).


Så jag har tagit mig hem från jobbet på rekordtid, imorgon ska jag städa hela stället själv och det lär förmodligen inte gå snabbt. Dessutom fick jag erbjudande om utökade timmar så nu väntar jag på ett telefonsamtal från någon som heter Anna, men som inte behagat kontaka mig än. Jag tror jag ska chansa och försöka sova någon timme nu innan jag ska iväg igen. Och get used to att bloggen ser ut såhär, med skildrningar av schema och beklagandet av en jobbig arbetssituation. 'Cause it's my liiiife *tänk Bon Jovi*. Sömn!

måndag 29 juni 2009

Mer om väder, från tidigt på morgonen

Nu visar termometern på 17 grader. Det har gått upp från 15 den senaste timmen. Jag sitter och försöker tvinga ned den mentalt.
"Nejnejnejnej!" muttrar jag hetsigt när det stiger ytterligare en grad. Jag pallar inte ytterligare en kvalmig 32-gradig dag. Nog nu! 24 grader max, tack!

söndag 28 juni 2009

Om väder, för att jag är svensk

Dagen efter kvällen före och det är den varmaste dagen hittills! Min termometer visar 34 grader i solen och 25 i skuggan. När jag vaknade vid sju i morse och gick upp för att dricka vatten var det redan 22 grader. Stackars alla brända Peace & Love-are. Snart dags att försöka väcka grannskapet och se vilka som är på ytterligare en tur till Roxnäs.

Kattöga (ett inlägg skrivet under alkoholpåverkan)

Efter att ha spenderat en ohälsosam mängd tid i solen på Roxnäsudden (dock täckt av min plus 45 solskydssspray och därmed inte baconbränd) blev det en liten spontangrillning i Nysh där Joel lyckades få i sig ett halv kilo kött. Efter det väntande öl, vin och sprit i sommarvärmen och inflyttningsfest hos Liban. Vi gav oss i väg till skrogen allt för sent, så jag ångrande mig halvvägs efter ett löfte att Mathias tid under morgondagen tillhörde mig. Jag kom dock inte hem, eftersom som min granne DJ-Dannes katt försvunnit, och blev sittandes med hans polare fråm söder om stockholm i väntan på att kattskrället skulle komma hem. Det var terviligt iofs, vi pratade mycket coh trodde att allt som rörde sig var den förrrymda katten, men icke! När sökstyrkan uttökats med två pers till gick jag hem och bestäämde mig efter lite Criminal minds att försöka sova i sommarvärmen.

fredag 26 juni 2009

Intressehora (en rubrik för att det ska se provokativt ut men det kunde lika gärna ha stått "hamburgare+bröd-paradoxen")

Det är fredag kväll och det enda jag orkar genomföra som underhållning är att lyssna på "The Legue" och intressehora på de lokala bostadsförmedlingarnas hemsidor. 24 kvadrat, åtta våningar utan hiss? Ja tack! *Klick klick* Riktigt så illa är ändå inte bostadssituationen i Falun men det är ändå förvånansvärt svårt att hitta vettigt prissatt tak över huvudet. "Jaha, ska hon bo kvar i dalarna nu?" kanske ni tänker och i tysthet uttalar "dalarna" med Ludvikamål, kanske omedvetet men förmodligen inte. Och mitt svar är fortfarande "JAGVETINTE!" med desperat spretande fingrar och galet stirrande ögon. För nu är jag fast i vad jag valt att kalla "hamburgare plus bröd"-paradoxen. Innan hade jag inget jobb och två månader kvar att bo här, nu har jag två månaders jobb en bara en månad kvar att bo. Som att man får sex hamgburgare när man köper det men bara fyra bröd (eller åtta), så hur man gör måste man köpa mer av antingen det ena eller det andra. Förhoppningsvis blir det lite lättare att bestämma sig när antagningsbeskedet kommer, men förmodligen inte.

Vem var puckot som uppfann tre månaders uppsägningstid egentligen? Det är ju en hel livstid!

Dessa sommardagar

Jag sitter och smackar med tungan mot gommen och stirrar ut på finvädret med sömnförvirrad blick. Att jobba fyra timmar, sova fyra och sedan jobba fyra till gick förvånansvärt bra tills jag kom hem och kolappsade ned i sängen. Jag hade planerat att vara vaken hela dagen, men det misslyckades och nu försöker jag hitta någon som vill cykla till Roxnäs för att dagen inte ska vara helt förspilld på arbete och störa Kopparstaden men hittils ingen framgång. Sitta på balkongen är också näst intill omöjligt eftersom det är 36 grader varmt mot husfasaden. Men jag ska göra ett tappert försök.

tisdag 23 juni 2009

Korg

Jag packar allting; filt, saft, uppskuren melon och nya LEVEL, i den gammaldags flätade picknickkorgen som jag fick av farmor för något år sedan och ställer den redo i hallen. Sneglar misstänksamt åt dess håll medan jag kollar efter nya mobiler under 500 kr och gör intresseanmälningar på lägenheter jag inte är säker på att jag har råd med i väntan på signalen att ge mig av. Efter ett tag inser jag att jag kommer se ut som ett pucko med min flätade fina picknickkorg och häver över allt i en Vero Moda-kasse istället. Sedan stör jag mig på att jag för det första brydde mig när jag annars brukar ta varje svepskäl att få använda korgen och för det andra på att jag börjar tvivla på mitt klädval. Långklänning? År 2009? När det är 30 grader varmt fast molnbankerna börjar röra sig in så sakta över betonghusen? Och klockan är snart halv tre. Herre jisses. Det är inte lätt när det är svårt, som någon säkert i orginalversionen använde för att beskriva 1930-talets urbana fattigdom. Eller var det 1920?

Så att.... annars då?

Yes så som ni sett är det lite dött på bloggen. Detta beror främst på att jag har en smärre livskris (WHATTADOAAAARGH!) och det blir lätt att jag enbart upprepar min oro över att inom en mycket snar framtid vara bostadslös och deltidsarbetare. Det blir tröttsamt att läsa om kan jag tänka mig, plus att Kalle Brage sitter i en någorlunda liknande sits men lyckas med att formulera det mycket bättre, så det finns ingen riktigt mening för mig att prata om att vara högutbildad med skitjobb (vilket inte på något vis var att insinuera att Kalle rent objektivt skulle ha ett dåligt jobb).

Andra saker som är på gång kan jag heller inte prata om, efter som att de är A) på gång, så jag inte kan jinxa eller förutsätta saker och B) för att jag förnekar dem, så som Piias flytt till Holland. Ju längre tid jag tar på mig med att skriva om det, desto mindre måste jag hantera allt.

Däremot kan jag exempelvis utan problem berätta att jag idag suttit ute i solen mest hela dagen, vilket resulterat i att min överkropp är aningen rödlätt medan mina ben av någon underlig anledning går i nyanser av blekgult. Först satt jag med Rothfuss bok under ett träd, sedan ute i kyrkparken med Angie och Piia och tillsist på bänken utanför Slussenfiket med några öl som vi diskret smög undan när polisen dök upp i annat ärende eftersom vi inte är säkra på exakt vart man får dricka i Sverige egentligen.

Så ska jag komma ihåg att googla definitionen av "sko" för det grälade vi om igår. Imorgon ska vi spela minigolv, så då kommer vi säkerligen gräla om det. Det är Martins idé och jag bävar. Överlag är jag en extremt dålig förlorare, men när det kommer till minigolf har jag ett temperament som Hulken och en CS-spelares oheliga avkomma under pms-dagarna. Och dessutom är jag sanslöst dålig på miniggolf, eftersom jag inte har någon grundläggande avståndsbedömning och överlag hade grymt dåliga betyg i fysik. Risken finns att jag kommer försöka mörda någon genom att linda klubbban runt halsen och strypa dem i en snara av någoon form av billig metallegering. Eller så kan jag hålla mig lugn och ha roligt (pwwt!). Time will tell!

Jag måste också köpa en ny mobiltelefon, eftersom min "gamla" bestämt sig för att systematiskt förstöra mina chanser till framtida boende och sysselsättning. Större delen av dagen idag har det inte gått att nå mig, vilket resulterade i ett missat samtal från en arbetsgivare och ytterligare ett från en potentiell hyresvärd. Jag har även under dagen insett hur klent mitt ordförråd med svordommar egentligen är. "HELVETESJÄVLAFÖRBANNADEFINNSKRÄPSHELVETE!" räcker inte långt.

På tal om finland berättade jag om min nya tattueringsidé för Piia och hon bestämde sig för att sno den rakt av. Jag tycker det är ok för det kommer inte bli lika i alla fall.

Få se, vad mer? Jo, jag har också idag fått höra av en från Philladelphia (den amerikanska delstaten, inte den galna kyrkan - min stavning är grymt off) inflyttad granne att min engelska låter på pricken som den dialekt de pratar i norra Kanada. Så till den mån att han trodde jag var kanadensare. Hur sjutton jag lyckades med det är ett mysterium, men jag antar att det är bra information om jag någon gång skulle behöva skaffa mig en ny personlighet med ny nationell tillhörighet.

Så där ja! Nu är jag tillräckligt trött för att lägga mig.

onsdag 17 juni 2009

603

Men vad fan! Jag missade mitt 600 inlägg! Det här är inlägg 603. Satan också! Jag missade 500 med så nu får jag satsa på 700, vilket med rådande uppdateringshastighet borde blir runt 2012, vilket kommer göra det meningslöst eftersom jorden i alla fall ska gå under det året. "Ah hon menar filmen med jättevågen!" tänker ni, men ack nej! Jag menar de teorier som förs fram på PIDF (Pointless internet discussion forum) och i viss utsträckning av Martin. Maya-indianderna förutspådde civilistationens undergång 2012, jag skriver mer om det senare om jag orkar. Egentligen ska jag nog sammanställa en hel lista med möjliga undergångar för vår civilisation. Det kan bli kul! Det ska jag roa mig med under resan till borlänge som jag snart ska göra. Arbetsintervju hägrar i Kupolens skugga och jag kan inte tidsplanera. Ska vara där 12.30, borde åka 11.30 för att vara säker på att komma fram i god tid och så sätter jag klockan på ringning 08.30. Hur kunde jag tro att det skulle ta fyra timmar för mig att dricka kaffe och hitta en outfit som såg vardagssnygg ut (typ "Nej vaddå, den här gamla trasan med prislappen kvar? Har jag haft lääänge. Jag har inte ansträngt mig alls, jag ser alltid så här fashionabel ut!"). Så efter tre timmars dötid får jag för mig att jag ska blogga lagom till att jag snart måste rusa ut genom dörren. Jag kan verkligen inte tidsplanera. Alls.

måndag 15 juni 2009

It truly belives it's human!

Jag har precis kommit hem från att ha sett Terminator: Salvation som spelades inför en näst intill tom salong och Oh mah gawd let me tell you; it was fuckin' A! Det är förmodligen den bästa bioupplevelsen jag haft sedan Cloverfield, jag hann inte ens med att störa mig på Christian Bales oförmåga att artikulera och prata i halsen istället för munhålan. Efter att jag kom ut från salongen kände jag mig uppspelt på ett vis som bäst beskrivs av Joe Swansson:


Så se Salvation om ni inte redan gjort det!

Christian Bale förresten, känns inte han lite som nästa generations Tom Cruise? Han har samma ögon som Tom, som att bakom dem lurar en man som inom en snar framtid kommer att gå bananas och näst intill ödelägga sin karriär genom att hoppa på någon form av möbel i TV och konvertera till en superskum religion. Bale har ju redan blossat upp till utan en gång genom attacken på den där kameramannen. It's only a matter of time people!




Look at ze crazy in ze eyes!

The name of the wind och annat viktigt som har hänt sedan förra gången jag orkade med att blogga

Jag är pirrig som en liten flicka för jag sprang helt oväntat in i Patrick Rothfuss debutroman på biblioteket idag. Jag var helt säker på att jag skulle behöva beställa den från amazon.uk och så helt plötsligt svävar den framför mig, i greppet på en lånsmal tonåring som tack och lov la den ifrån sig och plockade upp något av Terry Pratchett istället (vilket jag tycker säger en del om hans omdömme, men men). Jag snappade upp den illa kvickt och kände mig som att jag vunnit på lotto.

Annars då? Jo, i helgen bilade Nysch upp till Söderhamn för min examensmiddag och utgång i hälsingemeteropolen, som var ungefär lika mycket en besvikelse som jag minns det från mina sena tonår. Men förfesten i Tobbes tokflashiga lägenhet var trevlig och jag fick träffa Erika igen för första gången på nästan ett halvår! Middagen på söndagen var oväntat lugn med tanke på att Mounia, en bäbis, jag, farmor och Eva befann oss i samma rum, vilket teoretiskt sett borde skapa en ljudnivå som kan rivalisera en Metallica-konsert. Men Nyscharna var lite trötta efter gårdagen och familjen Söderberg fick i sig oväntat lite alkohol, vilket kan vara en bidragande faktor. Men mysigt var det och mamma hade verkligen ansträngt sig med mat och att få in alla i vardagsrummet så det var inget att klaga på förutom vädret.

Idag fick jag ett samtal om en arbetsintervju som jag fick komma på nu ipå eftermiddagen. Något underlig var den eftersom kvinnan jag skulle prata med helt enkelt lät mig hoppa in i hennes bil och sedan körde runt lite på måfå i stan medan hon pratade. Det var betydligt mindre en intervju än ett erbjudande, hon garanterade mer eller mindre att jag har åtminstone ett sommarvikariat om jag vill ha det. Oglammoröst arbete, alright, men 110 till 140 kr timmen är inget man spottar åt. Får se hur det går på min andra intervju som jag har på onsdag.

Ikväll blir det kulturellt intag i form av Terminator: Salvation, vilket förhoppningsvis blir awsomeness.

lördag 13 juni 2009

Eko (och nej, jag är inte full)

Jag är jättebesviken att string-theory uppenbarligen blivit falsifierad på senare tid, om man får tro en vän till mig och xkcd ( fotnot: wiki nämner det inte). Det hade varit fint om allt hängde ihop på något sätt, om det man gör ger ett eko hos andra människor och att detta kan stanna hos dem. Och jag kan medge redan nu till skeptiker med en mer kvantfysisk högskoleutbildning i bagaget att ja, jag kanske hippiefierar konceptet, men det vore vackert damnit.

För då skulle vi aldrig riktigt lämna varandra.

fredag 12 juni 2009

Jagär munter nog för att skriva nu!

Alright! Så arbetsintervju på onsdag!

Min första vecka som arbetslös har levts mer som en lattemamma. Massa Nysch-middagar och filmhäng, kaffe på stan och flera timmar i läshörnorna på stadsbiblioteket. Idag har jag trotsat emovädret och släpat med mig Piia in till stan för lite presentshopping och reafyndning. Min nya älskling är en klänning för 450 kr som jag köpte för 75. Den kommer att bli min söndagsmiddagsoutfit nu när det vankas examensmiddag för mig i Söderhamn. Kvarvarande delen an Nysch ska bila uppåt i landet för lite redig hälsingefylla och min mammas grytstek. Synd och skam på vädret dock och det låga familjedeltagandet. Men båda bröderna, den ena med familj kommer i alla fall, samt minst också mormor!

I onsdags försökte jag agera match-maker och är lite spänd på hur det gick egentligen. '

Och alla betyg är inne, så jag har min examen klar. Yayness, eller hur man nu ska känna sig. Piia har blivit antagen till uperfina skolan i Holland, vilket naturligtvis är jättekul eftersom det är världens chans men jag låstas inte om att hon ska åka och det tänker jag fortsätta med tills hon är borta.

Och hur - HUR kan jag ha missat Neil Gaimans "Mirrormask"?!

Nej nu ska jag sätta på mig ett par slapparjeans och prova hur en av mina nyinförskaffade reakoftor passar med mina gamla sunklinnen innan det är dags att gå och köpa ingredienser till fredagens taco.kväll som går av stapeln på 59an!

tisdag 9 juni 2009

Men ja är int bitter

Död åt den nittonåriga ungdom som examenstider till ära bestämt sig för att byta ringsignal till "Sjung om studentens lyckliga dar"

fredag 5 juni 2009

Puh

Solen är på väg upp och jag är klar med vad som skulle kunna vara (men förmodligen inte blir) min sista högskoleuppgift. Det skulle kunna vara fuckin' epic om jag inte fått för mig att plockäta inlagd vitlök för ungefär två timmar sedan.

torsdag 4 juni 2009

Ett till inlägg som bara handlar om vad jag gjort och missbrukar ordet "senare"

Efter allt slit med artikeln lät jag mig själv vara ledig onsdagen och tog en tur i bil (lyx!) till systemet i ett extremt ostadigt väder. Efter det blev det pysslande med Åsas avskedspresent (ett linne som blev AWSOME, jag ska ladda upp bild när jag får tag på den). Sedan fick jag the royal star treatement av Mouira, som "bara" skulle prova en ögonskugga på mig, vilket naturligtvis slutade i en hel makeover med hår och allt. Blev riktigt bra! Efter det var det raka vägen hem till Piia för att bli bjuden på mat och sedan rusa hem till Åsa och Dena för lilla Glenns "This ain't goodbye"-fest. Vinbox, sol i ögonen och en massa britsenfolk innan vi alla (utom the woman of the hour) klämde in oss i några taxibilar och körde till etage, där det var tomt så det ekade mellan sofforna. Satt tre artonåriga brudar vid ett bord som jag och Piia bestämde oss för att förfära genom att DANSA fast det inte var några andra på golvet ("Like, ah mah gawd, vilka tror de att de är asså?") men en halvtimme senare var det tokfullt. Väldigt roligt faktiskt, man kan uppenbarligen ha kul på Etage UTAN Pojje, who knew?

Idag sov jag allt för länge och satt sedan hela dagen och pluggade det sista innan oppositionen imorgon medan hon lagade köttbullar och potatis till tio personer. Sydafrikanerna åker hem i veckan och Moni tyckte att de behövde få i sig ett redigt svensk mål mat innan de reser. Av någon underlig anledning tog det Moni och Piia tre timmar att laga köttbullar, potatis och sås. Where does the time go? Men i slutändan resulterade det hela i kanske de godaste köttbullarna någonsin (förutom mormors)! Så bra jobbat.

Nu ska vi strax ge oss av för ett sista häng med Åsa innan hon flyttar imorgon.

Och ja, jag hatar dessa "detta har jag gjort"-inlägg, det är himla dåligt skrivna.

tisdag 2 juni 2009

Dags att starta paniken, pundhuvud!

Är det möjligen illa när ens artikeltext börjar se ut som följer(?);
...möjliga kvinnliga konsumenterna som hör detta och ser bilderna ska känna att det är riktat mot just henne och det ska fånga hennes uppmärksamhet. Mer om detta under rubriken ”Teknik vs. Känsla”.
HÄR UNDER KAN VI KLÄMMA IN DET DÄR OM FÄRGER OCH FORMER! FÖR KVINNS IAF! Men hallå? Vilka vi? Jag är ju bara jag. KÄFTEN Å SKRIV BITCH!!!!
Bildspråket är mycket varmt med mjuka färger och något ”lugnare” klipp än Fusion-reklamen. Något tydligt färgschema lyser inte heller igenom

Hela min artikel ser ut så här nu. Det kommer ta timmar bara att editera ut alla fula ord.

En gång berättade mamma att hon tappat en av oss ungar när vi var små så vi landade på huvudet men hon ville inte berätta vem. Det står dock nog ganska klart att det var jag eftersom jag åter igen lyckats epic-faila med att läsa instruktioner. Min artikel var klar och 5500 ord lång, alltså 500 plus minimiantalet, tills Johanna i förbifarten lyckas nämna att det ska vara minst 7000 ord. Vilket ju naturligtvis var rätt. Så nu måste jag på lite över ett dygn ordbajsa 2000 nya darlings to kill. Känns det surt? Ja. Känns det som att jag vill ta ett vitrinskåp och kasta det ut från fjärde våningen bara för att se något fint gå i småsmulor? Japp. Äger jag ett vitrinskåp? Nope. Äger jag nånting fint som inte är mitt xbox eller farmors kaffekoppar? Nope. Så det blir ingen orgie i krossat glas och splittrat trä. Och kanske borde jag lägga min skrivarenergi där den egentligen hör hemma istället för att sitta här. Fan!