Korg

Jag packar allting; filt, saft, uppskuren melon och nya LEVEL, i den gammaldags flätade picknickkorgen som jag fick av farmor för något år sedan och ställer den redo i hallen. Sneglar misstänksamt åt dess håll medan jag kollar efter nya mobiler under 500 kr och gör intresseanmälningar på lägenheter jag inte är säker på att jag har råd med i väntan på signalen att ge mig av. Efter ett tag inser jag att jag kommer se ut som ett pucko med min flätade fina picknickkorg och häver över allt i en Vero Moda-kasse istället. Sedan stör jag mig på att jag för det första brydde mig när jag annars brukar ta varje svepskäl att få använda korgen och för det andra på att jag börjar tvivla på mitt klädval. Långklänning? År 2009? När det är 30 grader varmt fast molnbankerna börjar röra sig in så sakta över betonghusen? Och klockan är snart halv tre. Herre jisses. Det är inte lätt när det är svårt, som någon säkert i orginalversionen använde för att beskriva 1930-talets urbana fattigdom. Eller var det 1920?