Nyss hemkommen från Kåren

Om en timme och tolv minuter kommer jag ha varit vaken i ett dygn. Jag funderar på om det är värt det. För prestigen, liksom.

Varför ligger det ett par strumpor i mitt pennskrin?

Tentadag!

Klev upp 6.30 frivilligt. Har sovit fyra timmar. Sa att det är klart jag kan hoppa in och hjälpa till på Kåren ikväll mellan 19 och 01. Jag är dum i huvudet.

Jag tittar på Insider men tänkte egentligen inte debattera något

Enligt Robert Ashberg är vinterns hetaste feministiska debatt om kvinnor ska få bada topless på offentliga badhus eller inte. Jag förstår inte riktigt vad det är att debattera. Det är inte hållbart att man ska tvingas ha vissa kläder för att man ser annorlunda ut mot andra, vilket den här regeln i grund och botten befäster. Det är ju himla konstigt. Egentligen. Hur galet låter det inte om man tar det åt det andra hållet? Alla killar måste börja bada i överdel och får inte visa bröstkorgen. Lika för alla säger jag. Kan killar vara topless kan tjejer det med. (Vill ni ha ordentlig vettig debattering se inslaget med Maria Fern från Grön ungdom)

Personligen badar jag helst i heltäckande figursydd våtdräkt på innomhusbad och skulle aldrig någonsin få för mig att inte ha överdel på mig, men jag borde ha valmöjligheten liksom mina killkompisar har. Jämlikhet ftw.

Men det absolut roligaste med den här debatten är hur många medelålders män som blivit helt fantastiskt upprörda och sagt att det är klart tjejer inte ska visa brösten offentligt! Hallå? Killar, allvar, TUTTAR! TUTTAR ÖVERALLT!

Officiellt pluggar jag till morgondagens tenta

Nu är jag lite dålig på att skriva inlägg igen men det är för att min vardag är lite småstressig just nu. Eller tja inte PRECIS JUST NU. Nu skriver jag mest ett inlägg för att likt mina förfäder, som var tornvaktare, skrika ut över den sovande bloggen; KLOCKAN ÄR HALV NIO OCH ALLT ÄR LUNGT

Jag hör av mig när jag kommer på något vettigt att medela

Recap eftersom jag inte orkade med hälsinge-internet

"De finns inte mycke å göra här förutom å läsa, dricka kaffe och gå ut i skoga" sa mamma när jag släpat mig hem över påsk.

Rätt skapligt ändå, tycker jag.

Det har blivit lite som en semester att åka hem kortare perioder. Jag hinner inte bli uttråkad av att vara i mitten av ingenstanns, det är ingen stress och jag får umgås med min familj. Jag vaknar tidigt på morgnarna antingen av fåglarna (läs skator) eller grannens bannsåg. Sedan läser jag bok, glor igenom så många filmer på Canal+ jag hinner och snor mammas kängor och knatar ut i snön en sväng. Riktigt skapligt.

Vi har en traditionell påskmiddag som hålls hemma hos oss varje påakaftton. Pappa gör kalkon, moster Rosa och hennes karl Anders kommer och kusin Therese upp från Uppsala och mormor skeppas hem till oss från Sandarne. Sedan äter vi och så långt är det som normala familjer, antar jag. Minus att mamma och Rosa envisas med att prata likmask och avföring vid matbordet förståss.
Sedan dricker vi en massa vin och sherry, har långa, högljudda debatter om Jan Björklunds skolpolitik, varefter ett armbrytnings-marathon drar igång, följt av fler och längre och högljuddare debatter.
Andra familjer spelar kort, har jag hört.

Ta da!

Dokumentbevisning för att jag frivilligt klivit upp jättetidigt och jag därmed är en Riktig Människa.

Jupps, jag är också rädd jämt fast jag försöker låtsas som motsattsen

När det inte är något bra på Svt24 tittar jag ibland på Oprah medan jag käkar brunch (jag är alltid lite väl sent ute för frukost). Idag var det om "The gift of Fear". I slutet av programmet säger den manlige författaren som är där och talar om att man alltid ska lyssna på sina instinkter någonting som fick flera kvinnor i publiken att lägga handen för munnen och mig att vilja blogga om det;'

"Men are afraid women will laugh at them - Women are afraid men will kill them"

Det är så sant. Och det handlar inte om någon kollektiv manlig skuld eller något sådant, utan det handlar om uppfostran, nyhetsflöden och program precis som Oprah. Även de självsäkraste, starkaste av kvinnor lever ändå med rädslan av att bli påhoppad på vägen hem från krogen/mataffären/skolan/bussen/jobbet/bion/vänner/parkeringen/gymmet etc. Sensmoralen i allt man hört, läst och fått lära sig är att varje gång du visar dig ute efter mörkrets inbrott tar du en risk. Det börjar nu mer även spilla över i sociala kontakter. Ska du på dejt? Se till att nåån kompis vet vart du ska, när ni ska träffas och om ni går ifrån offentliga platser se till att medela vännen så att denne kan ringa en bit in och kolla så att du mår bra.

Jag antar att det inte enbart är ett kvinnligt problem. En killkompis till mig berättade en gång att han träffade en tjej som han gillade på en fest. Efter att de suttit och halvskrikit åt varandra på festen (pga. den höga ljudnivån),föreslog han att de skulle ta en prommenad så att de kunde få chans att prata lite ostört. Hon hade ursäktat sig och försvunnit iväg. Senare hade han förstått (och hon sa det till honom senare, för de var tillsammans ett bra tag efter allt detta) att hon hade varit rädd att han skulle våldta henne om hon gick ifrån alla andra.

Jag antar att det jag vill komma fram till; Hur i helvete blev det så här?

Fast vi är glada för Petters skull ändå

Ikväll sänder vi radio igen med tema på Spelgalan och det orättvisa faktum att Oskar Skog inte vann Årets speljournalist. Därför kommer programmet innehålla bland annat en tribute till spelsveriges motsvarighet till Chuck Norris.

Lyssna på GameStation (<- klick this shit) 19.00!

Flyktig anledning till att jag inte tar mig igenom studentlitteraturen nr. #4

Antigen har ett ihärdigt men smått obegåvat barn i närheten spenderat ungefär fyra timmar med att öva saxofonsolo eller så har någon av mina grannar världens sämsta musiksmak.

Nu har jag sett melodifestivalfinalen

Jag har spenderat min lördag (den delen som inte betsod av att jag lyckades irra mig vilse ute i haraldsbro i ett tafatt försök att göra en spontanvistit hos storebror, vilket i härlighetens namn var nästan hela eftermiddagen)med att köpa snacks av en trött Willyskassörska som servade dussintalet andra trötta medelsvenssons vars konsumtionssyfte var samma som mitt, handla inför helgens höjdpunkt, Melodifestivalen.

Jag stor där bland dem och tänkte "Jag är inte som ni"

Jag undrar hur många av dem som tänkte samma sak.

Men det var inte annat än att jag kände mig lite smutsig där jag satt och tjurskalligt hejade på Kicki Danielsson, fast hon inte ens var med. Att jag blev en del av Fenomenet.

Fast å andra sidan vem säger att det som jag är är bättre? Förra helgen vi den här tiden hade jag uppslaget blodigt ansikte. Men allvarligt, det blir i alla fall bättre historier. Och jag antar att min tid för hemmakvällar med melodifestivalen kommer den också. Kanske....

(Jag är pedagogisk eftersom nästan alla jag känner är MF-nördar. Luff U guys anyway! ^^)

Experiment

Eftersom jag är inkapabel till att ändra om mina egan videos till rätt format var jag tvungen att skaffa youtube-konto! Peskans! :(
Allt detta görs enbart för morgondagens event. Ni kommer märka vilket (det är inget jättespännade för the public men ändå)

Under tiden, enjoy Pojje bowlandes (och alla dessa failmer jag lägger upp ligger som privata på Youtube, så ni behöver inte oroa er)

Steget

Jag har tagit the final stepp och lagt upp adressen till bloggen på msn. Känns... som att jaha... nu kanske jag måste skriva minde svengelska eller nåt

Metoder för att uppröra Jehova nr #3

Imorse (läs; 9.30) blev jag väckt av att det ringde på dörren. Jag rullar bara halvt vaken ur sängen och öppnar (för de som inte är bekanta med det sover jag i hallen). Utanför står två små kvinnor med vänliga leenden.
"NEEEEEEEEEEEEEEEEJ" tänker jag instinktivt.
"Hej" säger en av dem med blid stämma och räcker över en lapp till mig som jag morgonmuttrigt snappar åt mig. "Vi skulle vilja inbjuda dig till ett evenemang; 'Den största kärleken som någonsin visats'"
"Åh, är det DiLeva?" säger jag förtjust.

Humorn försvinner lite om man påpekar att jag inte lyckades stänga dörren efter detta och därför stående enbart iförd mitt schletna tunna nattlinne får en mindre föreläsning om whos-who i religion vs. popmusik.

Men Jehovas har fel. Om någon är Jesus återfödd är det banne mig DiLeva!


Obestridliga bevis från google vars färger dock fuckade upp sig men IT'S ALL GOD WILL so it's all good.

Nej men allvarligt. Folk får gärna ha sin religion och sin tro, hur mycket det än låter som galna sektmöten involverande långa vita kåpor och dödsbål (sånt Sara uppenbarligen ska ha på sin 25-års fest) men de ska definitivt inte pracka den på mig och än mindre väcka mig på en sovmorgon med den!

It's funny because it's Sean Connory

Yes jag har äntligen listat ut hur man lägger up video! Yayness! Detta betyder att ni kan se vad som underhåller mig om kvällarna! Jag var påväg att gå och lägga mig 23.30 sedan upptäckte jag Frank TV.

Mina jag och Retrokulturen jag är för ung för att ha upplevt

Missförstå mig rätt, jag gillar kultur. Vi har ett ganska stabilt, intressant förhållande. Vi hälsar alltid åtminstone.

Men.

Jag är inskränkt. Jag gillar modern kultur.

Och jag vet att det är fel. Jag vet att man ska tycka att inget blev sig likt efter 1936, att A link to the past är det bästa spelet som någonsin gjort och att Sagan om isfolket fördrävade en hel generation unga kvinnor. Om de bara läst Kafkla liksom. Men allvar. Svartvita stummfilmer är inte kul, HUR värdefulla teknikerna som uppfanns än var. Det enda jag kan tänka genom hela October 1917 är "TA SLUUUUT omfg WHY WONT IT STOPP OH THA HORROR!"

Även om den var många långa "jogga-för-hälsan-och-inte-för-vikten"-mil bättre än Körkarlen (hör ni ljudet av hur Svenska Filminstitutet mobaliserar sin lynchmobb?)

Imorgon ska vi se en film som pratiskt taget är felgjord. Det är dess grej. Den är felklippt, felscriptad och mise-en-fel. Enligt normen. Jag gillar när folk bryter normer, men jag är ockås tveksam till det konstnärliga värdet av att medvetet "klanta till" hela konceptet. Det känns som en förmån för etablerade kända kostnärer som får cred oavsett vad de gör. Nåja, det återstår ju att se egentligen. * drömmande suck* Den kan ju vara konstig, och briljant och alldeles... alldeles jättetråkig.
(Den som inte förstod Askungen-referensen firar inte jul tillräckligt ofta)

Fast jag gillar slutscenen, eller i alla fall tanken på den.

Rambling inlägg nu ska jag spela God of War and get mah våldsrommantik on.

The pain - the pain of it all!

I lördags var jag tvungen att rädda en lesbisk liten tant som skyddade tre kattungar från 16 st onda, MC-beridna Nazistninjor. Därför har jag nu ett sår i ansiktet och ser lagom bad-ass ut!

Och det är allvarligt vad som hände! Fråga Erik, han vet!



Det är ett himla sjå med alla nazitninjor nu mer! De är banne mig värre än patriotpiraterna som bordar ens kundvagnar på ICA Maxi! De snor alltid min kokosmjölk och lägger i ärtsoppa. What's up with that?!

Jäkla Dogbert

Ett stycke långt varmt bad med god samhällskritisk litteratur senare känner jag mig fräsch och pigg.

Sätter mig att strökolla på ett avsnitt av Dilbert medan jag målar naglarna.

Där påpekat Dogbert att bada är att praktiskt taget simma runt i sin egen smuts. Jag stannar upp med penseln i handen och glor på den teckande hunden.

Nu ska jag gå och duscha.

Jag låter emo men så är inte faller jag är bara inte vitsig just nu

Det börjar bli någon form av tradiition att jag ska skriva inlägg om hur sent det är och hur länge jag är uppe en vardagskväll. Så det liksom blir lite lättare för er att dömma mig.

Eventeullt få föreståelse för att jag sover till halv elva om dagarna.


Nej förlåt. Jag ljög.

Jag vet inte varför jag gjorde det.

Jag sover till kvart över elva. Minst.

Jag antar att jag ville att ni skulle tro att jag var lite duktigare än vad jag egentligen är. Ain't that life?

Sara hinner du läsa detta innan jag vaknat ska jag klippa mig 12.45 imorgon, borde vara klar typ en timme senare. Systemet och fika?

Pimping it like it's hot

Jag är i någon form av bloggrenoveringsstadie.

Vore det inte ett roligt realityprogram föresten?

Designerhackers som tar sig i datorer och hjälper sanslöst dåliga bloggare att framstå som att de har intressanta liv?

I would watch that.

Min TV-box pajjade imorse när jag använde den till att lyssna på radio medan jag pluggade (Joho då! Allvar!) Jag tror den försökte säga mig att ikväll ska du minsan göra det du ska och inte sitta framför TVn!

Men olyckligtvis lyckades jag med mitt överlägsna sinne för modern teknik fixa den efter att jag kommit hem från skolan. Inte för att det hindrade mig för att göra det jag skulle. Nej nej.

Men.

Det är ju nya avsnitt av simpsons juh.

Och alltså, sen var det ju Garden State, och den filmen är ju så mysig och typ KONSTNÄRLIG så det var ju inte helt waste of time att se den!

Tja och efter den blev jag lite emo och då BEHÖVDE jag ju se Scrubs.

Och nu är klockan halv tre igen.

A softer world

Ytterligare en serie från xkcd. Jag tyckte den var så fin så jag var tvungen att lägga upp den. Läs Randalls webcomic goddamnit!

How it works

Från Randall Munroes xkcd, en interligent webcomic om romantik, sarkasm, mattematik och språk.

Men vad fan! Jag skulle ju vara en Riktig Människa juh

Och som ni vet går Riktiga Människor upp innan 11.30 och sover innan 23.30. Precis när jag våldfört mig på min dygnsrytm och lyckats vrida tillbaka den en smula kom helgen. Nu är ju klockan över tre igen.

Nu blir jag en Fejkad Människa som sover jättelänge, glömmer tvättider och som inte kan göra falukorv i ugn. Sådanna har ju ingen framtid i den Riktiga Världen.

"Gör Sverige till utvecklingsland"

Liberalerna och sossarna sitter och tjafsar om "den svenska modellen". De pratar om den som något upphöjt, något stort och heligt. De jagar runt runt kring samma gamla spår. Jag ser annalkande katasrof.

Detta pga. Fredrik Häréns föreläsning från "Kunskapens Dag" som komplett förändrat min syn på företagssverige samt hur vi ser på Sverige. Ja ja jag är inte så bra på att skriva just nu för jag är lite alkoholdimmig. Se föreläsningen istället.



http://www.youtube.com/watch?v=yH6-ihF2E48