Det är inte mitt fel att DiFranco är sjukt bra!

Det är sju grader varmt ute. Jag sitter i köket, i mammas hemstickade tröja, dricker orientaliskt thé och läser om queer-feminism i moderna tv-serier. Winamp spelar Ani DiFranco. Det är som en stilla Carl-Larsson tavla av indie-pretto. Jag ska nog dra på mig min Hello Kitty-tshirt bara för att neutralisera lite.