Dumma dumma brud

Jag hittade min gamla dagbok från 2005, har på måfå slagit upp dagar och paragrafer i väntan på sömnen. Just idag för två år sedan satt jag i min lägenhet på 39an och pluggade omtenta i TV-teknik och hade precis sagt upp lägenheten. Jag skriver att jag tror att det var rätt av mig att göra så. Jag tycker fortfarande att det var det, trotts allt. Men det är ganska roligt att läsa vad jag tänkte och kände de där sista två veckorna i Januari. Det är lite som att se en film där man redan vet om att huvudpersonen kommer mördas på slutet och att allt emellan är en transportsträcka mot just detta och meningen är att man ska undra "What if?". Den 30 Januari skriver jag om hur Bra och Rätt allting känns och om vilken Fin Dag jag haft med Honom. Jag skrattar högt när jag läser den biten.
"Jävla dumma brud" tänker jag.
Det var jag det. Bruden som kutar upp för trappan när mördaren kommer instormande.

Jag skrev "var". Jag hoppas jag menar det. Fast det är ju lätt att vara efterklok, som alla över 30 alltid säger. Men allvarligt. Om jag blir den människan igen, skjut mig! Fast inte med riktiga kulor. Ta paintball gevär. Det gör svinont! Då borde jag fatta. Fast för säkerhet skull kan vi säga att du ska skjuta mig med grön färg. Man vet ju aldrig. Nån kan ju på måfå hoppa på en med ett paintballgevär. Men är det grönt jag får på mig ska jag ta mig en allvarlig funderare. Jag lovar.