Skit också...

Jag tror jag är en töntig minimal motgång ifrån ett sammanbrott. Det känns som att det är på tiden. Det har hänt en massa stora jobbiga grejer och jag har mestadels bara tagit det med en axelryckning och gått vidare. Men nu är det en massa små irriterande grejer som staplar sig på hög. Och nyss slog jag tån i damsugaren. Det ligger nära nu känns det som.