Ett sådant där sällsynt småpolitiskt inlägg

Vadan detta? Ett helt dygn utan bloggande? Har jag varit sjuklig igen? Har mina armar fått amputeras pga. akut blodsjukdom och ersatts med avsågade kvastskaft i brist på donatorer? Har jag kidnappats till Kuba av en hemlig gerillaarme vars syfte är att hjärntvätta mig för att sedan skicka mig tillbaka som självmordbombare till Rosenbad (och DÄR klickade det till i datainspektionen minsann! Ni ska också ha nåt att göra, era FRA-hundar!)? Ach nein, lösningen är lika självklar som den är  myssocial; Foffo är i stan! 

Så i tisdags var det gammalt hederligt häng hemma hos Dena och igår var det fotboll på Harrys. Tre öl fick jag i mig på tre timmar och det kände jag av! Jag var nästan lite full efter den andra, vilket är pinsamt när man ska försöka föreställa hardcore. Det var grymt med folk, jag hade gärna stannat hela natten men så funkar det inte om man ska upp på morgnarna. Argh - arbetslilvsånget! Inte var det lätt att komma upp i morse heller, vilket kändes oförtjänt. Men bara jag tog mig ur sängen så gick det ganska bra. 

Ska vi prata lite politik? Lets. 

Igår var det dags för svenska regeringens och de privata kulturbolagens kollektiva aprilskämt som spelades ut mot svenska folket. Yes, ipred it is. Jag är egentligen inte för fildelning, men heller inte emot det (ja, jag dricker mellanmjölk också). Jag tror att de flesta svenskar är någorlunda ärliga människor som om de gillar någonting köper de det. Kanske är jag naiv, eller så är det antipiratbyrån som pekar finger mot pirater och skriker häxanklagelser. Ha inte flertalet undersökningar bevisat att de som laddar ned mest också är de som köper mest spel/filmer/musik? Precis som att de som är regelbundna besökare på bibliotek (att gå dit för att plugga räknas inte) oftast är de med mest välfyllda bokhyllor?  

När ska man inse att det är en teknikuppdatering av en marknad som precis lärt sig säga high definition som behövs?  

Mitt marknadstänkade för bolagen skulle vara "Möt kunderna där de är" istället för "Försök tvinga dem att komma till er genom att kasta ett lasso om halsen på dem och släpa dem genom grus till biograferna/skivaffärerna". Eventuellt "fixa skiten!" för som det står i världens mest läsa bok (näst efter Harry Potter) "If you build it, they will come"    

Mer politik...

Gudrun Schyman var på radion imorse och jag hade glömt vilken fantastisk mediemänniska hon faktiskt är. Hon passade på att marknadsföra sig lite till att hon ställer upp i valet till EU-parlamentet i juni. 

"Så alla ni som tycker att jag pratar för mycket och syns för mycket och är en jävla satkärring -  nu ni har möjlighet att skicka mig till Bryssel!"

Shiet vad jag ska rösta på Schyman! Politiker med självdistans finns det inte gått om. 

Hon bjöds in till morgonpasset i P3 för att prata om mediedrev och tog upp en intressant sak som jag inte tänkt på innan: de flesta "drev" som inträffar där det blir krav på någons avgång från mediernas sida drabbar nästan alltid kvinnor i höga positioner (några exempel: Mona Salhin, Gudrun Schyman, Wanja Lundby Wedin, Anna Sjödin, Cecilia Chiló, Laila Freiwalds, Ireen von Wachenfeldt (som är urexemplet för mediedrev), Tiina Rosenberg (som inte direkt krävts på avgång, men att hon ska fråntas sin titel som doktor), Liza Marklund och de är bara de jag kan komma på på rak arm). Det enda manliga exemplet jag kan komma på är Lars Ohly.  

"De är för att det fortfarande finns ett tänkande att de inte hör hemma i maktpositioner från början" sa Schyman "Och då är det lättare att tvinga ut dem."  

Jag säger inte att vissa av dessa kvinnor fick avgå ganska rättmätigt (dock inte Wachenfeldt, där borde han "vad han nu hette" som gjorde dokumentären avgå och aldrig mer få göra nyheter. Han borde förvisas till att leda Singing Bee) men män har mycket större chans att komma undan när de gör bort sig än vad kvinnor har. Det som kvinnor gör är dessutom mycket mer givande att måla upp som stora skandaler, eftersom det är så lätt att göra dem till "Dåliga Kvinnor". 

Hur som haver, nu ska jag praktisera litet.