What would Richard the evil zombie-warlock do?

Appropå att Piia kommer hem idag tror jag att jag håller på att utveckla ett lätt shoppingberoende. Antingen det eller så är det helt enkelt så att fynden fortsätter rasa över mig. Igår köpte jag ett moraliskt tveksamt armband på Tradera. Supersnyggt träarmband med kristna ikonmotiv, bland annat den där bilden av en blond ängel som jagar små blonda ungar, känd från din lokala barnpsalmbok om du gått i kommunal småskola. Så lite Jesus och lite Maria och dylika hockeykort för katoliker/kristna. 

Så ja, där satt jag i valet och kvalet om jag skulle buda eller inte (en hel 20-lapp gick det åt!). För jag är ju inte kristen. Och jag vill inte att andra ska tro det heller. Och jag vet att det inte är så lätt att vara ung, svensk och kristen, så jag vill ju inte stjäla deras motiv bara för att det är stylish. Men sen blev jag nästan lite arg på mig själv. Om nu folk kutar runt med tygväskor med Krishna på och texten "Shiva" under och israelvänliga moderater bär glittriga pallesjallar bör ju jag kunna vara lika dålig och springa runt med Jesusbarnet på armen av ingen annan anledning än att det är snyggt.

Så ha! 

Nu har jag ett träarmband! Med JESUUUUUS. 

Dessutom kan jag kanske använda armbandet för att göra mig av med mormoner nästa gång de lyckas ambusha mig på stan. Som att det inte var nog med alla Jehovas som ränner runt! Nu dyker det upp amerikanska missionärer från mormonrörelsen! 

"Do you believe in God?"

"Check the bracelet dude! Would it lie to you?"

Voila! 20 minuter av att behöva ducka frågan och försöka trassla sig ur diskussionen vunna!   

(Och om det verkar shizo att jag först sympatiserar med kristna i Sverige för att sedan göra mig rolig över olika sekter vill jag åberopa den klassiska "Jag är inte homofob MEN"-argumentationen som så ofta hörs hos yngre män; "Jag tycker att Kristna får vara hur religiösa de vill så länge de inte försöker vara religiösa med MIG")