söndag 24 januari 2010

Chasing cars around our heads

Jag glömmer att mitt kanske största bakissymptom är hur galet känslig jag blir. Därför lyckas jag med misstaget att se reprisen av Spårlöst och precis när Spotify byter till "Chasing cars" och sedan sitter jag i en timme uppkrupen i ett hörn av soffan och bara gråter och gråter och gråter fast listan växlat till Paramore för längesen men det finns ingen hejd och det är bra kan jag tänka mig. Ska man gråta är det lika bra att göra det när man inte har något att vara ledsen för.

Inga kommentarer: