Ett sånt där "Det här gjorde jag i helgen"-inlägg som inte är speciellt spännande

Okey, så i vanlig ordning får jag efterblogga om helgen (var är motsatsen till pre-blogga? Nog för att jag tror att jag hittade på det ordet nu men ändå). Egentligen hade jag tänkt krydda inlägget med lite bilder men min kamera är på 39an och jag har inte lyckas ta mig dit än, så nå pictures än!
Förfesten var variernade minst sagt! Vi började en liten skala för att sedan få en befolkningsexplosion vid 22-snåret. Varför går folk så jäkla sent till förfester? Anyways, Mounira dök upp 23.15 med japanskorna, vars namn jag envisas med att glömma. Jag tvingade dem att hetsshotta nån konstig vanlij-grej som de köpt kvällen till ära eftersom det var 15 minuter kvar innan vi skulle gå ned på Kåren. Stort kaos uppstod när vi skulle försöka skeppa alla ned till Kåren i vettid tid. Jag tror det råkasde beställas runt sju taxibilar plus två svarttaxis. Jag hamnade hur som haver i en taxibuss så vi kom ned ok! Jag undrar dock hur förbannade taxichafförerna i de andra bilarna var.
Jag hade roligt på kåren i alla fall, fast DJen var kanske den sämsta någonsin. Det var ett kalhygge på dansgolvet, det var verkligen ingen som tog sig ut dit. Men det var rätt okey eftersom det gav mig en legetim anledning att kuta runt hela Kåren och prata med folk utan att känna det som att jag missade någonting. Piia blev pruttfull av någon konstig anledning men lyckades på någotvis laga jättegod omelett åt oss på efterfesten trots att hon förlorat all förmåga till finmotorik.

Hon vaknade förövrigt dagen efter men den värsta bakfyllan hon någonsin haft påstod hon. Jag å min sida vaknade fräsch som en nyponros, men det var bara min kropp som jävlades för klockan 14 började en försenad baksmälla smyga sig på. Drygt!

Pojje tyckte att jag skulle blogga om pizza-incidenten, då jag momentärt glömde bort att det var Alla Hjärtans dag men jag orkar inte nu. Kanske senare.

På kvällen satt vi hemma hos Mounira och skrek åt varandra i en och en halv timme (dvs. försökte välja en film att se). Oskar, Åsas stackars pojkvän som kom på surprise visit på fredagskvällen, höll på att bli galen på oss. Det är tur att Erik har sådant tålamod, eftersom han måste stå ut med oss flera dagar i veckan!

Nu ska jag återgå till studierna!